Jag känner mig lite som ett ufo.
Att vara småbarnsmamma och tonårsmamma på samma gång är inte alla gånger så lätt. Jag brukar skämtsamt säga att "trots som trots" same same but different liksom. Nu är det dock inte trots vi pratar om utan en känsla av att inte räcka till helt enkelt. Om man på det lägger till att J lagt sig till med ovanan att vilja kliva upp runt 4-5 på morgonen kombinerat med att jag börjat jobba för en ny kund så är det väl inte så konstigt att jag går omkring och känner mig som ett ufo.
Kram
Matilda K