Jonathan har länge kallat sig själv för Jo-da (Yoda till de stora barnens förtjusning) men nu kan jag meddela att han gått över till tre stavelser. Jo-ta-ta.
I övrigt kul att notera att han ärvt sin mammas förmåga att effektivisera saker och ting.
Ordet B U M P A betyder tre helt vitt olika saker. Det gäller att genom situationen förstå vad bara.
Det kan vara BUMPA (med en viss otålighet i rösten), betyder "jag har tappat (läs slitit av mig) min ena strumpa. Hjälp mig att få på den!" Inträffar oftast i baksätet i bilen när jag inte har en chans att hjälpa honom eftersom jag ju kör.
Det kan också vara BUMPA! (med en tydlig uppfodran och lite förväntning i rösten), betyder "jag vill se på Bolibompa nu eller nåt annat som låter och rör sig, det spelar ingen roll vad egentligen eftersom jag tröttnar lika fort."
Eller BUMPA!! (argt tonläge åtföljt av en viss glimt i ögat) Imiterar mig som säger sitt på rumpan när han vinglandes står upp på tripptrappstolen utan bygel för att exhalterat peka på något slupmässigt som om det vore första gången han såg det. Som tex pappa eller blomman i fönstret.
Kram
Matilda K