J är min solstråle-alltid-även när han svär |
Järnspikar, Järnvägars, Fy bubblan, Fy fabian, Sablars osv
Jag måste införskaffa mig ett nytt ordförråd! Eller lära mig att bita mig i tungan. J är inte bara som en tvättsvamp när det gäller språket nu, han är också som en liten papegoja. Med fäbless för kraftuttryck!
Urskiljningslöst- Det är inte bara NEJ, INTE, VILL INTE och SKA INTE som gäller.
Jag har egentligen inget emot svordomar i sig, de fyller ju en funktion på sätt och vis. Tar bort fokus när man klämt tummen i bildörren osv.
Jag kan till och med komma på mig själv med att le (i smyg) när J, 2 år, högt och tydligt säger SATAN när han tappar skålen med kex i golvet. Tror dock inte att fröknarna på kyrkans förskola är lika roade.
Kram
Matilda K