Har i alla fall snart avslutat de flesta julklappsinköpen så det känns som om jag är en bit på väg.
Svenska Hjältegalan pågår i bakgrunden i väntan på fredagsfilm och blir plötsligt väldigt tjock i halsen. Gråter inombords men vet inte om jag gråter för orättvisorna eller för det fina som folk gör för att göra skillnad i världen. Kan inte riktigt förstå min egen blödighet. När kom den? Nu låter det som om jag föraktar blödighet och det är inte sant men jag kommer från en familj med ett ganska stort mått osentimentalitet.
Imorgon bär det av till stan för att hitta vinterskor till R som fortfarande knallar omkring i sina slitna sommarsneakers. Kanske blir det lite bakning på eftermiddagen. Om jag orkar. Mitt inneboende batteri laddar ur fasligt snabbt nuförtiden. Jag vet ju varför (hemligt ett litet tag till dock) och mitt mål är att komma ikapp under jullovet.
Önskar er alla en fin helg!
Matilda K